Sitter här och ska jobba men det känns trögt. Funderar mycket. Fick just veta att en jämnårig kille från samma samhälle som jag just anhållits för mord.

För bara nån vecka sedan träffade jag honom utanför affären och han var påtänd helt klart men så himla glad och trevlig och gav mig komplimanger. Han skulle såklart inte gjort det i nyktert tillstånd men det är en annan story ;-)

Men hur kan det gå så snett? Är han skyldig? Han var rätt "vild" när han var yngre men som någon sa så på senare år har han mest skadat sig själv.

Jag blir så ledsen när jag tänker på det, både på han som belv mördad och hans gärningsman. Om det nu är den killen jag fått höra.

Den döde mannen kan man inte få tillbaka men kanske finns det fortfarande chans att rädda en man, gärningsmannen?

Herregud vilka dårar som rör sig här. När man kommer in på första sidan så står det vilka ord folk senast sökt på denna bloggagratis. Nästan alltid är det nån som sökt på pattar, stora bröst, rakad f*****, kn**** och så vidare. Det finns väl faktiskt andra sidor som har betydligt mer av den varan?!

En lustig grej att tidigare idag var det nån som sökt på Andreas Andersson Waynes Coffe. Lustigt tycker jag som känner honom. Hmm...undrar om nån söker på mig nån gång? Hoppas inte det, eller? Är det positivt eller negativt? Ä skit samma.

Mina vanligaste sökord är väl itne helt oväntat P.R.E., islandshäst, akademisk ridkonst och så vidare. Spännande va?

Peace!

Mammabloggen - hyllning till Wille

16 jan

kul nästan hela tiden

av enyasmatte @ 15:54

Wille vaknade och skrek hysteriskt inatt, vaknade och grät imorse och var allmänt grinig. tack o lov litade jag på min instinkt och ringde vårdcentralen.
fick tid 13.45, fick komma in 15.20...var på väg att vända.

det visade sig att han fått, som en följd av de tidgare öroninflammationerna, en bakterieinfektion på ena örat. så nu är det medicin som gäller igen. kul nästan jämt  

Mån 15 jan

Sova borta

av enyasmatte @ 11:55

jag blir bara så glad! för några år sedan kanske det var det perfekta reafyndet som gjorde min idag nu är det oftare saker med direkt anknytning till min som som gör min dag alldeles underbar.

och idag började det redan innan jag träffat honom. han sov hos farmor och farfar inatt. även om han inte har några problem med sömnen och att vakna på natten så är det alltid lite spännande just när han ska sova borta, sist han sov där så var han vaken två timmar mitt i natten, och de är ju ändå runt 70 år så det känns inte kul att de ska behöva vara vaken.
men inatt, som oftast, sov han hela långa natten och när Sören hämtade honom så stod han och diskade med farmor. han var så glad!

när han så kom hem så gick jag ut på bron och när han såg mig så försökte han springa mot mig så gott det gick, trots klumpiga vinterkängor

snacka om att dagen är räddad, nej förresten, hela veckan är räddad!

å vad jag älskar min son!

nu sover han så gott och sen ska vi åka in och träffa några FL-mammor

Mån 11 dec 2006

Ångesten och lättnaden!

av enyasmatte @ 08:11

hmm...Wille har ju den senaste veckan vaknat typ 15 gånger per natt och hostat, velat dricka eller så. han har nu när han varit sjuk sovit i vår säng. igår somnade han i sin säng, rätt sent. jag jobbade till midnatt när jag åkte hem och jobbade istället, satt till kl 03.30 och skrev. då hade han fortfarande inte vaknat. jag var så orolig att jag inte kunde sova, ville så gärna gå in o kolla till honom men eftersom han sover helt nedsläckt så skulle jag då behöva tända för att inte snubbla över leksaker och dörren knarrar så jag skulle säkert väcka honom. jag beslutade mig efter noggrannt övervägande att inte oroa honom, att han behövde sova.

vaknade 07.20 över att Sören vaknar och säger : han sover än, med en lätt rädsla i rösten. och fortsätter: kan du gå och kolla honom?
han vågade nog inte själv.

med oron i magen så smög jag in, så gott det gick, och det första jag anade var kudden över hans ansikte. SHIT!
han låg platt på mage. tog bort kudden och strök honom över kinden. andas han?
fattar ni vad jag hann tänka innan han drog ett djupt andetag och rörde lite på sig?
han sovde så gott, så gott!

klockan är tio över åtta, jag sitter och jobbar och han sover ännu. han behöver det nog efter denna tuffa vecka med feber. jag tror att han kommer att vakna helt pigg och kry!
han har ju inte hostat en gång på hela natten!

Tors 7 dec 2006

Sex månader

av enyasmatte @ 13:17

Det här skrev jag när William var runt sex månader och jag känner samma ännu - skillnaden är att han nu inte är en liten bebis utan en liten människa med egen vilja, en otrolig slutledningsförmåga och enormt mycket kärlek.

"Alltså jag tror att vi har världens snällaste bebis! Han är så glad hela tiden och det smittar verkligen av sig. Det är t.o.m så att jag, när han sover, undrar om han inte ska vakna snart. Jag saknar honom...
Trodde aldrig någonsin att det kunde vara så här underbart att vara mamma. Jag älskar varje sekund av det. Kan ni förstå hur underbart det är att vakna bredvid MIN bebis som ligger och tittar på MIG och sedan ler stort? Han är född den första maj 2005 med katastrofsnitt och om det ens är möjligt så älskar jag honom mer och mer för varje sekund.

PUSS min älskade lilla Wille! Jag älskar dig! Fast det vet du ju redan eftersom jag tjatar om det hela dagarna... "


William har vekrligen varit en lättsam bebis, jag kan inte känna igen mig i de som känner sig less eller helt slutkörda. MEN jag vet att vi inte kan förvänta oss att nästa barn kommer att bli lika lättsamt.
OM vi nu får fler barn. VI vill i alla fall men man kan aldrig ta något för givet.
Jag har en annorlunda blodgrupp och William föddes med en annan än mig, det kan göra det problematiskt att bli gravid igen.
Sen att förra graviditeten var lite svårt, eller mycket svår med havandeskapsförgiftningen och så...det kan ju oxå göra att det är svårare för kroppen att komma tillbaka och bli redo för ett nytt barn.

Just nu vill jag bara lägga all energi och kraft på William så en till liten får vänta lite, men inte för länge - jag är ju ändå 32 år!
A-ja, den som lever får se

Ons 6 dec 2006

Lyckat jobb

av enyasmatte @ 15:28

Blev så glad nyss - en av cheferna berömde mig för ett reportage jag gjort. tyckte det blev så himla bra i tidningen och att jag har så bra idéer och så. beröm är inte så frekvent förekommande i denna bransch, man förväntas helt enkelt att göra saker hela tiden som förtjänar beröm.
och jag är en sån som har svårt att bara göra saker - jag vill göra det bra och känna mig stolt, och det gör jag nu
det räddade min dag efter två sömnlösa nätter med feber på lilleman.

Mån 4 dec 2006

Dödsångest

av enyasmatte @ 21:42

Jag är inte rädd ör att dö. Pratade med en kompis igår och hon är så fruktansvärt rädd för att dö, hennes pappa dog på julafton förra året och hon hittade honom. Men hon hade dödsångest redan innan det, en ångest som bara eskalerat.

Jag är inte rädd för att dö, däremot är jag så otroligt, fruktansvärt pansikslaget rädd inför att något ska hända min son. Det är en sån skrämmande tanke att jag inte ens kan tänka den.
När han föddes så kunde jag för första gången säga att jag kunde gå i döden för en annan människa.
Han betyder ALLT.

Om jag kör bil och glömt bältet så tänker jag inte att jag måste ta på det för att inget ska hända mig. Jag tänker att jag måste ta på bältet för att inget ska få hända Williams mamma. Han måste ha sin mamma och mamma vill se honom växa upp.
Det är drivkraften i allt. Jag gör allt för honom.

Jag skulle offra allt för min son.

Jag älskar dig John William - mer än du någonsin kan ana.

Döden, så nära

"Pussa på mig mamma"

Jag kan inte sluta tänka på de orden. De sista ord den treåriga pojken sa innan han dog, av magsjuka. Pga en rad missar på sjukhuset.
Tänk den lilla stackars pojken med smärtor, rädd för vad som ska hända, kanske kände han på sig att det var slutet?
Å mitt hjärta brister. Sitter och läser Aftonbladet och tårarna bara rinner. Wille kom fram och tittade på mig och lade huvudet på sned sen strök han mig över kinden.
Det var några timmar sedan och fortfarande ekar orden "Pussa på mig mamma"

AAA...varför är livet så grymt? hur man man gå vidare? tänker på en tjej som gick en klass under mig, hennes son drunknade några år gammal. Eller den familj i samma by som tappat två barn i samma vatten? Vid olika tidpunkt.

"Pussa på mig mamma"  *gråter och gråter*

Tors 30 nov 2006

Vårt hus

av enyasmatte @ 23:54

vet ni?
när jag sitter i vår stora soffa i TV-rummet och kollar ut genom fönstret så ser jag havet! fattar ni vad underbart det är? att kunna se nyhetsmorgon på TV och havet på samma gång.

när jag står och byter blöja på William så tittar jag ut över havet

när jag sitter vid köksbordet så har jag utskikt över hästhagen och skogen med Solandsberget i bakgrunden. Underbart!

när jag står och lagar mat kan jag välja att kika ut mot berget eller havet!

jag menar - hur många har det så?

9 km från stan
stall på gården
i och för sig litet och gammalt hus men det ska snart bli större

19 månader

nu är meningen med mitt liv hela 19 månader! *älskar*

vad som gäller i John Wiliam Häggkvists liv nu:

Bästa maträtt - pölsa och potatis

Favvofrukost - havregrynsgröt naturell med mjölk

Syssla när han slår upp ögonen på morgonen - Pippi på rymmen

fyller dagarna med - joxar och trixar och donar. älskar sina traktorer, men även mammas smink och de få verktyg han hittar hemma

säger - mest "gö du?" (kan det komma från mamma och pappas: William vad GÖR du?) hi hi!

sover - sen några nätter tillbaka i eget rum. bra för honom men lite ångest hos mamma

favvosnacks - kan inte påstå att han får så mycket snacks men popcorn älskar han!

Tis 2 maj 2006

ettårskontroll *hjälp*

av enyasmatte @ 16:42

igår fyllde hjärtat ett år! oj vad det här året gått fort - ni anar inte. för exakt ett år sedan låg jag hjälplös på intensivvårdsavdelningen och Wille låg på barnavdelningen och Willes pappa fick ett rum på förlossningen.
känns konstigt att det var ett år sedan jag hade den värsta natten i mitt liv. fast samtidigt den bästa eftersom jag visste att jag fått en underbar son som var frisk.

nog om det. igår var det nästan 25 personer här under dagen och alla kom med så fina presenter, både kläder och leksaker och fonder. vi hade jättetrevligt! Wille åt tårta för första gången och älskade det verkligen.

idag var vi på ettårskontroll, vägning och vaccination. sprutan gick bra och kontrollen, Wille drog hela tiden av läkaren stetoskopet - ingen blygsamhet här inte!
han väger nu 9.740 gram och är 74 centimeter lång, huvudmått är 46 cm.
han hade inte gått upp så mycket men det var pga av tarmbakterien han fick för nån månad sedan, då åt han itne på en vecka.
läkaren sa när hon kände på hans mage: åh vilken perfekt mage! *hi, hi* det kändes kul att höra.

sen sa sköterskan: Wille jag tror att du håller mamma och pappa fullt sysselsatt du...

och det gör han vill jag lova och det är underbart!

när vi kom hem tog vi en promenad och Wille slocknade direkt i vagnen. nu har jag duschat o ska snart åka på jobbet 

Mån 24 apr 2006

Glad mera

av enyasmatte @ 20:22

hmmm...tror jag måste träna lite mera på det här med bloggandet. min allra första blogg, mitt allra första inlägg = Glad.

hi hi, här kommer det jage gentligen tänkte skriva.
inatt sov sören och jag utan wille. eftersom vi båda jobbade igår kväll så sov wille för första gången hos moster sofie och morbror lelle. han var så snäll! vaknade en gång vid halv fyra på natten då bar de över honom till sin säng och han somnade om på studs. han är så gó lilleman.

på eftermiddagen när sören åkt på jobbet så gick wille och jag ut till hästarna. jag longerade Nátt lite i snön och tränade lite böjning och sökning. det gick så bra, och lilleman satt snällt i sin vagn och kollade.
sen träffade vi grannen micke så vi stod och snackade lite. han hade itne sett Wille på ett tag nu.

tänkt att trots att lillewille sovit borta flera gånger den här veckan och sömnen blivit lite si och så, så somnade han själv i sin säng ikväll. trots att det egentligen var för ljust i rummet - han gillar när det är mörkt. jag bara pussade honom gonatt, lade ner honom och han somnade själv. hör de inte ett ljud från honom. jag älskar den lilla vackra varelsen. vi har haft så mysigt idag!

Nu hade jag förstås planerat att skriva: Nu är Esca konstaterat dräktig!

Men så enkelt blev det inte.

När han kände i henne så kände han att det istället för en grapefrukt kändes som om det "flöt ut". Han sa att hon förmodligen är dräktig men att vi måste ta dit en annan veterinär för att göra ultraljud för att vara säker.

Veterinären sa också att det inte är så vanligt nu att han känner om hästar är dräktiga, sa att han mest gjorde det som nyutaxaminerad. SÅ - ny koll längre fram...

Men nu var det ju också för att ta bort vargtänder som han kom hit.

Han började med att droga Esca. Men drogerna räckte inte så han fick ge mer. Hon fick dubbel dos jämfört med islänningen Hökkvir som han raspade efteråt.

Vet. sa att bla araber kan behöva större dos och att Esca förmodligen var som dem.

När hon så var lagomt groggy och han kollat munnen så såg att han mjölktänderna var kvar och att han måste ta ut dem, verktyget hade han i bilen så han sprang iväg och hämtade. Och kom tillbaka med en skruvmejsel...

Det är inte direkt roligt att stå och hålla i huvudet på sin häst och höra hans grejande med skruvmejsel och tång i hennes mun :-( Hoppas hon litar på mig i framtiden i alla fall.

Vargtänderna åkte ut, mjölktänderna likaså och sedan raspade han de övriga tänderna fina och jämna. Så nu är det gjort, och jag kan andas ut. Suck!

Nu ska det väl inte dröja allt för länge innan vi börjar kunna sätta bett på Esca. Men jag tänkte inte chansa utan låta det läka ordentligt. Vi har inge bråttom!

Veterinären var superschysst och visade Wille hela tiden vad han gjorde. Sen fick Wille kolla direkt in i munnen på Hökkvir när det var klart och vet. lyste med en lampa så han kunde se klart. Det var superspännande tyckte Wille.

ps När Esca var liten och rädd och förkyld så hade vi alltid denna veterinär vid behandlingarna. Hon var då väldigt spruträdd och så men det har gått över och hon är jättetrygg med andra. Döm om min förvåning när hon blev jättespänd när denne vet. kom in i stallet igen! hon kom ihåg honom bara hon såg han. Men han var så lugn och snäll så det blev ändå inget problem.

På bilden är Hökkvir den ljusa fuxen, Nátt och Esca de andra två.

hmm...skulle ringa och boka tid för att komma in på ATG-kliniken med Esca. Måste raspa tänderna samt ta bort vargtänder som sitter illa precis där bettet ska vara. Kollade henne i våras och då sa veterinären att jag måste fixa det på kliniken, men när jag ringde klinikveterinären så sa han att han fixar det på plats hos mig så det var ju smidigt. Annars hade jag blivit tvungen att hyra transport.

Så nu väntar jag att han ska komma. Han ska även kolla om det verkligen finns nån bebis i magen på henne, spännande! Hon var ju betäckt även förra året men tog inte då. Vilket nog var tur för hon har växt på sig mycket under detta år.

Kanske kommer hon att gapa för veterinären lika fint som hon gör på bilden....

Over and out!

Escapada V betäckte jag i somras med en hingst som står i Vindeln, även han PRE. (of course!)

De gick tillsammans i en jättefin hage alldeles intill Vindelälven, Esca och Habano all alone...perfekt för lite kärleksstunder! Och som det verkar finns det ett litet Habano föl i Escas mage :-)

Esca är den grå hästen och Habano den bruna. Escas far Colibri III är även han brun så det ska bli spännande att det vad fölet blir. Inte alltför vanligt med bruna PRE.

Habano XVII

Född: 2003
Mankhöjd: 162 cm
e: Sedante
u: Danzadora XI
Uppfödare: Juan Montoliu Ortells
Avelsgodkänd av Cria Caballar

Ägare: Malin Olsson

Nu gjorde jag det igen!!! jag skulle ladda upp en bild efter att jag skrivit hela mitt inlägg på typ två A4:a och så försvann varenda lite j-la bokstav.

NU lägger jag ner. Inge mer bloggande för min del.

Eller?! hmmm...ska funder till kvällen, bjuder på en bild från vårt hus så länge. Peace!

*Suck* mitt första bloggande i världshistorien börjar ju bra...skriver massor massor och vad händer? jo, jag trycker på fel knapp och allt försvinner...

men som Per Elofsson sa: Det är bara att bryta ihop och komma igen!

så mitt första inlägg får bli exakt så här kort.